Båtlivet – en viktig rekreationskälla
Sverige är ett av världens båttätaste
länder och dessutom ett populärt båtturistland
för tyskar, norrmän, danskar, finländare och
holländare. Bortemot två miljoner svenskar får en
del av sin rekreation i våra skärgårdar. Vad
gör då Transportstyrelsen och Sjöfartsverket
för fritidsbåtssektorn?
Produktion av sjökort och andra publikationer
Båtsportkort är ordinarie sjökort framtagna av
Sjöfartsverket i ett mindre format för båtlivet.
Varje båtsportkort täcker en viss kuststräcka,
presenterad på 13-29 blad med tryck på båda
sidorna. Skalan och basinformationen är desamma som i
allmänna sjökort. Härutöver redovisar de
inledande översiktskorten information som är
specialanpassad för båtsportkorten.
Båtsportkorten är under omarbetning vad gäller
format och täckningsområde. De nya serierna är
numera ringbundna och i ett ännu mindre format (A3). Sidorna
innehåller sidhänvisningar i form av pilar och är
överlappade till omkringliggande sjökortsbilder. Dessutom
finns ett utdrag ur Kort 1 som beskriver de vanligaste symbolerna i
sjökorten. Samtliga båtsportkort är avsedda att
utges i det nya mindre A3-format, i både papper och
plastlaminerad version.
Fyrar och utprickning av farleder
Arbetet med de svenska farlederna är en grundpelare i
Sjöfartsverkets verksamhet. Underhåll, utmärkning
samt planering och förbättring av farlederna är ett
fortlöpande arbete för att klara kraven på
miljö- och sjösäkerhet.
Sjöfartsverket har också inrättat ett antal
båtsportleder. I dessa går ingen eller en mycket liten
del yrkessjöfart. Ur den synvinkeln är säkerheten
hög.
Kustväderprognoser
Kustväderprognosen avser vädret cirka 10 M ut
från fastlandet eller till den yttre skärgården.
Särskild vikt läggs vid medelvindar, signifikant
väder och hastiga vind- och siktförändringar.
Prognoserna kompletterar den allmänna sjörapporten i P1
som endast täcker de stora havsområdena. I
kustvädret kan man ta hänsyn till de speciella
förhållanden som oftast råder närmast kusten
och i ytterskärgården.
Kustväderprognosen kan man ta del av 1 maj-31 oktober
på VHF, i lokalradio eller från telefonsvarare.
Beställ Väderkortet från oss så har du alltid
aktuell information om sändningstider och telefonnummer.
Kanotväder är också en tjänst under
kustväderprognosen.
Sjösäkerhetsrådets arbete för kunskap och
säkerhet
Sjösäkerhetsrådet är ett samarbetsorgan
mellan myndigheter som sysslar med sjösäkerhet, fritids-
och försäkringsbranschen samt fritidsbåtslivets och
sportdykningens organisationer.
Ledamöter är Transportstyrelsen, Kustbevakningen,
Rikspolisstyrelsen, Sjöpolisen Göteborg och Stockholm,
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Försvarsmakten, Båtbranschens Riksförbund,
Sjöräddningssällskapet, Svenska Båtunionen,
Svenska Båtkryssarklubben, Svenska Seglarförbundet,
Försäkringsbolagen, Sportdykarna, Riksföreningen
Gästhamnar Sverige, Svenska Livräddningssällskapet
och Sportfiskarna. Sjösäkerhetsrådet har
därmed en heltäckande sammansättning.
Sjösäkerhetsrådets främsta uppgift är
att genom påverkan av beteenden och attityder inom
båtlivet förbättra sjösäkerheten och
informera om hur sjöolyckor kan och ska undvikas.
Målsättningen är att antalet allvarliga olyckor och
förolyckade kontinuerligt ska minska.
Nämnden för båtlivsutbildning, NFB
I nämnden för båtlivsutbildning ingår
båtorganisationerna och representanter för
utbildningsföretagen, under Transportstyrelsens
ordförandeskap. Nämnden utarbetar kunskapskriterier
för de olika utbildningar som riktar sig till
fritidsbåtsanvändare. Nämnden utser
förhörsförrättare, håller register
över de examinationer som görs och skriver in dessa i
intygsböcker.
Välj i menyn till höger.
Ansvar för den svenska sjöräddningen
Sjöfartsverket ansvarar för den svenska
sjöräddningen. Sjöräddningens syfte är att
rädda människoliv till sjöss. Arbetsfältet
är havet kring våra kuster såväl inom- som
utomskärs samt Vänern, Vättern och Mälaren. I
sjöräddningen deltar också statliga, kommunala och
enskilda organ.
All personal som arbetar med sjöräddning utbildas vid
Sjöräddningsskolan på Arkö som drivs i
Sjöfartsverkets regi.
CE-märkning – obligatoriska regler för
fritidsbåtar
Från och med 16 juni 1998 måste alla nytillverkade
fritidsbåtar mellan 2,5 och 24 meter vara CE-märkta,
enligt ett produktdirektiv från EU benämnt
Fritidsbåtsdirektivet.
För att få CE-märka båten måste
tillverkaren prova eller låta prova båten mot ett
30-tal övergripande säkerhetskrav i direktivet och till
dessa knutna, i dagsläget cirka 50 standarder. Resultatet av
provningarna ska dokumenteras och sparas av tillverkaren.
Direktivet säger även att varje land ska utföra
marknadskontroll för att kontrollera att regelkraven
efterlevs. Ansvaret för detta när det gäller
fritidsbåtar ligger på sjöfartsavdelningen inom
Transportstyrelsen.
Båtmiljörådet
Transportstyrelsen driver Båtmiljörådet,
där representanter för båtlivet, branschen och
berörda organisationer och myndigheter medverkar.
Miljöprogrammet för båtlivet baseras på
miljökvalitetsmålen "Begränsad
klimatpåverkan", "Bara naturlig försurning", "Frisk
luft", "Giftfri miljö", "Hav i balans, levande kust och
skärgård" samt "Ingen övergödning". Programmet
omfattar de viktigaste miljöfrågorna och utgör en
överenskommelse om vad de medverkande tänker göra
för att minska miljöpåverkan från
båtlivet.