Att importera båt

Fritidsbåtsdirektivet ger upphov till många tolkningar. De uppgifter som finns här grundar sig på de tolkningar som beslutats fram till skrivandets stund då vår strävan är att ge så många och utförliga svar vi kan. Man bör dock vara medveten om att nya tolkningar ständigt tillkommer och att äldre tolkningar revideras. Det är därför klokt att hålla sig uppdaterad om vad som gäller genom att hålla koll på denna webbplats. Om du har frågor som inte besvaras här, rekommenderar vi att ni tar kontakt med någon av oss på båtlivssektionen inom Transportstyrelsen. Vi märker då snart vad som saknas på vår webbplats och kan komplettera eller uppdatera kontinuerligt för att informationen ska vara så färsk och heltäckande som möjligt.

Det som står här gäller endast importör av båtar enligt nedanstående definition och kan inte appliceras på tillverkare eller andra aktörer. I vissa fall gäller helt annan lagstiftning, se efter information på webbplatsen för just din aktuella situation.

Vem är importör?

Importör är den som importerar en båt från ett land utanför EU eller EES. Att ta in en båt från till exempel Finland räknas alltså inte som import, eftresom Finland är ett EU-land.

Följande länder är i dagsläget medlemsstater i EU/EES:

Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Krav om CE-märkning

Krav om CE-märkning gäller alla fritidsbåtar med en längd från 2,5 till 24 meter som är tillverkade inom eller importerade till EU/EES den 16 juni 1998 och därefter, då lagen om CE-märkning för fritidsbåtar blev tvingande. Kravet gäller också för vattenskotrar tillverkade inom eller importerade till EU/EES den 1 januari 2005 och därefter. Eftersom samma regler gäller för vattenskotrar som för båtar talas i texten fortsättningsvis endast om båtar, vilket då även innefattar vattenskotrar.

Även viss utrustning på båten ska vara CE-märkt. Det gäller

  • rattar
  • styrmekanismer
  • styrkabelsatser
  • bränsletankar för fast installation
  • bränsleslangar
  • luckor
  • fönster till slutna utrymmen
  • utombordsmotorer
  • motorer med inudrev och integrerat avgassystem
  • gnistskyddade komponenter för bensinmotorrum och bensintankrum.

Delvis färdigställda fritidsbåtar ska provas enligt gällande regler så långt båten är färdigställd. En försäkran om överensstämmelse samt en instruktionsbok, båda på svenska, ska medfölja båten.

Om båten som du ska importera redan är CE-märkt bör du kontrollera att det är en korrekt gjord CE-märkning, eftersom det blir du som importör som är ansvarig för att CE-märkningen är korrekt. Använd gärna vår checklista, se länk i menyn till höger.

Bra att veta om motorer

Regler för motorer när det gäller avgaser och buller styrs av fritidsbåtsdirektivet och regleras därmed av Sjöfartsverkets föreskrifter. Motorer omfattas även av andra regler, bland annat maskindirektivet som övervakas av Arbetsmiljöverket.

Finns det undantag från kravet på CE-märkning?

Ja, vissa båtar omfattas inte av kraven på CE-märkning. Båtar som tillverkades före år 1950 är att anse som veteranbåtar och omfattas inte av kraven på CE-märkning.

För båtar som befunnit sig på marknaden i ett land före anslutning till EU/EES gäller inga krav på CE-märkning. För de flesta länder är det före 16 juni 1998 som gäller, men för de länder som anslutit sig senare gäller här det datum de blivit fullvärdiga medlemmar i EU/EES.

Båtar som bevisligen funnits på EU-marknaden före kraven och sedan exporterats till ett land utanför EU och nu återimporteras till ett EU-land är även de undantagna från kravet på CE-märkning.

Båtar under 2,5 meter omfattas inte av direktivet och får inte CE-märkas!

Import av redan CE-märkta båtar

Även om en båt redan är CE-märkt av en tillverkare utanför EU/EES, är det du som är importör som är ansvarig för att båten är korrekt CE-märkt. Kontrollera därför noga att CE-märkningen är korrekt och var väl insatt i de regler som gäller. Som importör ska du också, på anmodan av den marknadsövervakande myndigheten som i Sverige är Transportstyrelsen, kunna uppvisa hela den tekniska dokumentationen som ligger till grund för och visar att båten uppfyller kraven för CE-märkning, med testresultat och allt. Var noga med att skriva in den möjligheten i ett eventuellt leveranskontrakt eller se till att få med den tekniska dokumentationen för de båttyper du tänker importera.

Detta betyder i praktiken att det som privatperson inte går att importera en av tillverkaren CE-märkt båt, då få tillverkare är beredda att släppa ifrån sig den tekniska dokumentationen. Enda möjligheten blir då att importera båten som om den inte vore CE-märkt och göra en så kallad efterkontroll (läs mer om import av icke CE-märkta båtar nedan).

Den tekniska dokumentationen är mycket omfattande och bör inte förväxlas med Försäkran om Överensstämmelse eller instruktionsboken.

För att kunna importera båtar som redan är CE-märkta måste man känna till kraven på dokumentationen som en tillverkare är skyldig att ta fram, eftersom de är de samma som du som importör är skyldig att kunna visa upp. Läs bland annat vår information för tillverkare av båt.

Efterkontroll – import av icke CE-märkta båtar

Om en båt som importeras till Sverige inte redan är korrekt CE-märkt, ska båten genomgå en så kallad efterkontroll (på engelska Post Construction Assessment, PCA). Kraven om efterkontroll finns angivna i 2 kap. 8 § och i bilaga 10 i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2004:16) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar m.m. (omtryckt genom SJÖFS 2005:4).

Båtar som importeras som flyttgods är inte undantagna från kraven om CE-märkning. Det har heller ingen betydelse om en liknande båt redan finns på marknaden.

Varje båt som inte tidigare CE-märkts måste genomgå en efterkontroll. En sådan kontroll kan endast utföras av ett så kallat anmält organ. Det anmälda organet bedömer vid kontrollen om båten uppfyller kraven för att få CE-märkas. När det anmälda organet undersökt båten och gjort sina beräkningar, provningar och bedömningar samt eventuella fel och brister blivit åtgärdade, utfärdar de en Rapport om överensstämmelse för båten samt ett Craft Identification Number (CIN-kod). Det är alltså det anmälda organet som delar ut CIN-koden för importerade båtar.

Vad är ett anmält organ?

Ett anmält organ är en oberoende provningsinstans utsedd av en medlemsstat. Att använda ett anmält organ ska garantera att uppdraget utförs opartiskt, korrekt, grundat på gemensamma regler och kriterier samt med samma kompetensnivå.

Det finns för närvarande inga svenska företag som är anmälda organ, men flera utländska företag har kontor i Sverige. Listan över anmälda organ finns att ladda hem i menyn till höger.

CE-märkningen

När det anmälda organet tillsammans med importören upprättat den tekniska dokumentationen för båten, finns det underlag som krävs för att CE-märka båten samt märka den med CIN-koden, om båten inte redan är korrekt CE-märkt, förstås.

Tänk på att det alltid är du som är importör som är ansvarig för att båten är korrekt CE-märkt. Kontrollera noga att det företag som du anlitar är ett anmält organ som har rätt att göra en efterkontroll. Skriv ett kontrakt som gör att du kan hålla det anmälda organet ansvarigt om det till exempel skulle visa sig att den dokumentationen som gjorts inte är tillräcklig eller korrekt. Många problem kan undvikas genom att man använder kända anmälda organ med kontor i Sverige.

Nu ska följande utföras:

1. Importören ska upprätta en försäkran om överensstämmelse (FoÖ); på engelska heter det Declaration of Conformity (DoC). En FoÖ ska vara på svenska. Detta behöver inte göras om tillverkaren redan gjort det.

Den FoÖ som finns tillgänglig att ladda hem i högermenyn är skriven både på engelska och svenska. Där finns även en instruktion om hur den ska fyllas i. Det rekommenderas starkt, både av de marknadskontrollerande myndigheterna i Europa och av industrins samarbetsorganisation ICOMIA, att man använder sig av det europeiska standarddokumentet som finns här på vår webbplats. Då är man säker på att all information som krävs finns med. Dessutom känns dokumentet igen i hela Europa. På ICOMIA:s webbplats finns FoÖ på alla officiella EU-språk.

2. En instruktionsbok ska upprättas på svenska. Det finns en standard som beskriver hur en instruktionsbok ska upprättas, ISO 10240 (senaste upplagan ska användas). Tänk på att andra standarder som man anger i sin FoÖ också påverkar innehållet i instruktionsboken.

3. En tillverkarskyllt ska placeras väl synlig i närheten av förarplatsen. Skylten ska monteras så att det krävs verktyg för att demontera den och att den i förekommande fall lämnar spår efter sig. Ofta tillhandahåller det anmälda organet en tillverkarskyllt. Det kan dock variera så förhör dig med det för dig aktuella anmälda organet hur det ligger till. Följande uppgifter ska finnas på skylten:

  • tillverkarens namn
  • CE-märke
  • båtens konstruktionskategori (kallas ibland designkategori). Läs om konstruktionskategori i 2 kap. 2 § SJÖFS 2006:14
  • tillverkarens rekommenderade maximala last, exkluderat fasta tankars innehåll men inkluderat eventuell utombordare
  • rekommenderat antalet personer som båten är konstruerad för att medföra
  • orden "Post-construction certificate", dvs. efterkontroll, om det kontrollförfarandet är det som har använts
  • ID-numret på det inblandade anmälda organet, om ett sådant varit inblandat, vilket är obligatoriskt vid efterkontroll.

4. Båten ska sedan identifieras med CIN-koden. Koden ska anbringas på akterspegelns styrbordssida under relingslisten samt på ett dolt ställe i båten. Koden består av 14 tecken som bland annat identifierar vilket anmält organ som gjort efterkontrollen samt från vilket land det anmälda organet kommer, se obligatorisk standard ISO 10087 och det är den senaste upplagan som ska användas och anges. Detta gäller endast om det inte är gjort av tillverkaren.

Vad händer om jag inte CE-märker båten?

När båten kommer till den svenska gränsen från ett land utanför EU/EES kan den bli stoppad i tullen. Då kommer det att kontrolleras om båten är korrekt CE-märkt. Oavsett om båten stoppas i tullen eller ej är det alltid du som är importör som ansvarar för att den är korrekt CE-märkt. Kravet på CE-märkning preskriberas inte utan kan komma när som helst i framtiden. Om du redan sålt båten vidare kan det vara grund för hävning av köpet. Skulle du tvingas göra en efterkontroll flera år efter importen måste båten uppfylla de vid den tidpunkten gällande kraven. Det är alltså gällande regler vid den tidpunkt som båten efterkontrolleras som ska vara uppfyllda och inte de regler som gällde när den importerades. Med konstant ökande krav på buller, säkerhet och avgaser är det troligt att båten måste genomgå omfattande upprustning som kan bli kostsam för att klara kraven. Detta kan du som importör bli ålagd att utföra, oavsett om du äger båten vid tidpunkten eller inte har ägt den på flera år. Den kan ha sålts i flera led – det är fortfarande du som är importör som är ansvarig.

Det finns många andra nackdelar med en icke CE-märkt båt: tveksamt andrahandsvärde, den kan aldrig lämnas i inbyte till näringsidkare (då dessa inte får handla med icke CE-märkta båtar), risk för juridiska komplikationer vid eventuell försäljning och ersättningen vid försäkringsärenden blir lägre och svår att ifrågasätta på grund av det osäkra andrahandsvärdet.

Vad kostar det att CE-märka en båt?

Beroende på hur komplex båten är och hur mycket teknisk dokumentation du har tillgång till kan en efterkontroll och CE-märkning variera i pris. En tumregel är att det kostar mellan 30 000–60 000 kronor för själva provningen och bedömningen. Sedan tillkommer naturligtvis kostnader för de eventuella bristerna som måste åtgärdas. Det är vanligt hos äldre båtar att motorerna inte klarar dagens avgaskrav och därför måste bytas. De gamla motorerna får inte säljas inom EU/EES, eftersom de inte är CE-märkta.

Hur kontrollerar jag om motorn i båten jag vill köpa kan klara avgaskraven?

I 5 kapitlet i Sjöfartsverkets föreskrift (SJÖFS 2005:4) anges hur man beräknar de tillåtna värdena av kolmonoxid, kolväten, kväveoxider samt mängden partiklar för olika typer av motorer. Kontakta motortillverkaren och hör om värdena för den aktuella motortypen.

Skriv ut