ICAO

ICAO:s logotypeMot slutet av andra världskriget inbjöd USA ett antal stater till Chicago för att dra upp riktlinjerna för den framtida civila luftfarten. Mötet hölls i slutet av 1944 mellan 52 stater, samtliga antingen USA´s allierade eller neutrala under andra världskriget. Överläggningarna resulterade i den s k Chicagokonventionen. Sverige deltog i mötet och ratificerade konventionen år 1946.

Chicagokonventionen

Chicagokonventionen är skriven med utgångspunkt från att staterna samarbetar för att uppnå en säker och välordnad utveckling av den internationella civila luftfarten och att internationell lufttrafik kan anordnas under lika förutsättningar och bedrivas ändamålsenligt och ekonomiskt. I konventionens första del fastställs ett antal viktiga grundsatser för den civila luftfarten.

Redan i första artikeln fastslås att varje stat har absolut suveränitet över sitt eget luftrum. För reguljärtrafik krävs enligt konventionen ett särskilt tillstånd eller annat bemyndigande av den främmande stat som är berörd av trafiken. Genom transitöverenskommelsen, som tillkom samtidigt som Chicagokonventionen, tillåts civila flygplan från länder som undertecknat överenskommelsen att överflyga andra signatärers luftrum i regelbunden trafik.

Chicagokonventionen innehåller sammanlagt 96 artiklar som reglerar medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter, regler för införande av internationella standardbestämmelser och rekommendationer av teknisk och flygoperativ natur, riktlinjer för lättnader i tull- och passfrågor samt luftfartspolitiska frågor. Enligt konventionen fastställer ICAO normer och rekommendationer som vägleder medlemsstaterna vid utformning av författningar. Syftet är att säkerställa nödvändig likformighet mellan nationella bestämmelser och internationella normer. ICAO utfärdar sådana normer och rekommendationer som bilagor (annex) till Chicagokonventionen. Hittills har 18 Annex tillkommit.

Chicagokonventionen utgör grunden för ICAO (International Civil Aviation Organization). De länder som undertecknar konventionen blir medlemmar i organisationen. Antalet är för närvarande 191. Huvudkontoret är alltsedan begynnelsen förlagt till Montreal. Det finns dessutom 7 regionala kontor, av vilka Europaregionens kontor ligger i Paris. ICAO har till uppgift att "utveckla principerna och tekniken för internationell luftfart" och "främja planläggning och utveckling av internationell luftfart".

Organisation och verksamhet

ICAOs organisation är fastlagd i Chicagokonventionen. Dess högsta beslutande organ är generalförsamlingen (Assembly) bestående av representanter från samtliga medlemsstater. Varje medlemsstat har en röst och besluten fattas med enkel majoritet om inte annat särskilt anges i konventionstexten.

Generalförsamlingen sammanträder normalt vart tredje år på hösten för att lägga upp ramarna för arbetet och fastställa budgeten under den kommande treårsperioden. Församlingen bestämmer också vilka stater som skall ingå i rådet (Council) under nämnda period.

Rådet består av företrädare för 36 medlemsstater. Rådet är det högsta permanenta styrande organet. En av rådets viktigaste uppgifter är att anta normer och rekommendationer inom olika områden av luftfarten. Rådet kan även fungera som medlare mellan medlemsstater i luftfartsfrågor samt undersöka situationer som innebär hinder för internationell luftfart.

Staterna i rådet delas in i tre kategorier:

  • Kategori I representeras av 11 länder "av större betydelse i fråga om luftfart".
  • Kategori II representeras av 12 länder "som mest bidrar till att tillhandahålla installationer och tjänster för den internationella luftfarten".
  • Kategori III representeras av 13 länder "vilkas inval tillförsäkrar alla större geografiska regioner representation i rådet".

Följande länder är medlemmar av ICAOs råd sedan hösten 2010:

  • Kategori I: Australien, Brasilien, Canada, Frankrike, Italien, Japan, Kina, Ryssland, Storbritannien, Tyskland och USA.
  • Kategori II: Argentina, Colombia, Egypten, Indien, Mexico, Nigeria, Saudiarabien, Singapore, Spanien, Sydafrika, Belgien, Danmark och Indien .
  • Kategori III: Kamerun, Malaysia, Koreanska Republiken, Uganda, Förenade Arabemiraten, Burkina Faso, Kuba, Guatemala, Marocko, Paraguay, Peru, Slovenien och Swaziland.

Rådet biträds av ANC (Air Navigation Commission) och olika kommittéer, t ex ATC (Air Transport Committee).

Sekretariatet är ICAOs verkställande organ och leds av en generalsekreterare. Det har till uppgift att biträda rådet och därvid också att förbereda frågor inför generalförsamlingen. Sekretariatet medverkar aktivt i det omfattande arbete som bedrivs i ICAO´s expertpaneler, arbetsgrupper, seminarier och konferenser. Organisationen medverkar med sin expertis vid tillkomsten och översynen av konventioner och andra internationella överenskommelser som berör luftfartsområdet.

En särskild enhet inom sekretariatet genomför inspektioner av alla stater för att se i vilken utsträckning man följer säkerhetsrelaterade normer (ICAO Universal Safety Oversight Audit Programme). Även inom området luftfartsskydd genomförs inspektioner. ICAO bedriver också en mångsidig utbildningsverksamhet och har en enhet som organiserar biståndsprojekt (Technical Co-operation).

De regionala kontoren svarar bland annat för utveckling av regionala planer (Regional Air Navigation Plans) samt medverkar i det regionala samarbetet för att effektivisera flygtrafiken och för att öka säkerheten.

ICAO ger ut ett stort antal handböcker, vägledningar, studier och rapporter samt framställer utbildningsmaterial inom alla luftfartens områden. Syftet är att ge objektiv information och inte minst att bistå staterna med tillämpningen av reglerna i såväl Chicagokonventionen och dess Annex som andra internationella överenskommelser med anknytning till luftfart. Organisationen publicerar också en tidskrift, ICAO Journal.

ICAO är ett av FN:s fackorgan.

NORDICAO

Ända sedan ICAO bildades har Norden lyckats få  representanter invalda i ICAO:s råd (kategori II) och i ANC. De nordiska staterna har sett det som väsentligt att vara representerat i Montreal för att kunna verka för nordiska luftfartsintressen i ett globalt perspektiv.

Den gemensamma delegation, NORDICAO (the Nordic Delegation to ICAO), består av representanten i rådet, en ställföreträdare till denne, kommissionären i ANC samt en administrativ handläggare. De tre förstnämnda kommer alltid från tre olika nordiska stater. Byte sker enligt ett fastställt rotationsschema.

NORDICAO har ett nära samarbete med de nordiska luftfartsmyndigheterna.

Aktuella frågor

ICAO arbetar ständigt med att utveckla principer, normer och rekommendationer av teknisk och flygoperativ natur för att öka säkerheten och effektiviteten i luftfartssystemet. Annexen till Chicagokonventionen uppdateras regelbundet. Nedanstående finns ett urval av aktuella uppgifter för ICAO.

  • Utveckla principer och normer för satellitbaserad teknik för civilflygets behov när det gäller navigering, kommunikation, övervakning och ledning av flygtrafiken.
  • Minska flygets miljöpåverkan genom att införa skärpta krav för buller och avgaser och utveckla principer för utnyttjande av miljörelaterade ekonomiska styrmedel för flyget.
  • Anta normer och rekommendationer för flygfrakt- och immigrationsfrågor samt utveckla pass och resedokument anpassade till modern informationsteknik (facilitation).
  • Finna lösningar på problemet med oregerliga passagerare.
  • Uppdatera normer och rekommendationer om luftfartsskydd. (Lista på Annex)

Läs mer om ICAO

Lista på Annex

Annex 1 Personnel Licensing
Annex 2 Rules of the Air
Annex 3 Meteorological Service for International Air Navigation
Annex 4 Aeronautical Charts 
Annex 5 Units of Measurement to be Used in Air and Ground Operations
Annex 6 Operation of Aircraft
Annex 7 Aircraft Nationality and Registration Marks
Annex 8 Airworthiness of Aircraft
Annex 9 Facilitation
Annex 10 Aeronautical Telecommunications
Annex 11 Air Traffic Services
Annex 12 Search and Rescue
Annex 13 Aircraft Accident and Incident Investigation
Annex 14 Aerodromes
Annex 15 Aeronautical Information Services
Annex 16 Environmental Protection
Annex 17 Security
Annex 18 The Safe Transport of Dangerous Goods by Air 
Annex 19 Safety Management (utkommer i november 2013)

Relaterad information