Hur ser framtiden för drönarna ut?

2017-07-04

Bild från panel vid seminarium av drönare
Framtiden för drönare diskuterades vid ett seminarium i Almedalen

Antalet fjärrstyrda luftfarkoster, så kallade drönare, ökar kraftigt i landet. De möjliggör nya tjänster men deras närvaro och beteende medför också ökade risker för störningar, kollisioner och tillbud. Transportstyrelsen ser en framtida lösning i att skapa ett vägnät i luften där alla användare får boka upp område och tidpunkt. Framtiden diskuterades idag vid ett seminarium i Almedalen.

Sverige hade redan 2009 ett regelverk för drönare på plats. Då fanns endast ett fåtal drönare i landet men utvecklingen har sedan dess varit i det närmaste explosionsartad. Idag uppskattar Transportstyrelsen antalet drönare i landet till mellan 100 000 och 200 000 farkoster och det finns inget som indikerar att ökningen kommer att avta.

Hur drönare ska bli en naturlig del av ett kommande luftfartssystem var ämnet vid ett seminarium I Almedalen under tisdagen.

– Drönarna är här för att stanna och de kommer vara en lika naturlig del av en framtida luftfart som helikoptrar och flygplan. Vi måste säkerställa den befintliga luftfartens säkerhet samtidigt som vi möjliggör för den potential som finns i drönare, säger Magnus Molitor, internationell samordnare för luftfartsfrågor på Transportstyrelsen som deltog vid seminariet för myndighetens räkning.

Med en kraftig ökning av antalet fjärrstyrda luftfarkoster ställs ökade krav på att det finns ändamålsenliga regler för att motverka risker i luftrummet. Samtidigt är drönarflygarna en ny typ av luftrumsbrukare som inte har samma kunskaper och behov som mer traditionella användare av luftrummet. Förutsättningarna för området håller på och förändras och det är Transportstyrelsens uppdrag att se till att det finns tydliga och enkla regler för alla att hålla sig till.

I dagsläget pågår arbete med både EU-gemensamma regler om några år och nya svenska regler redan till hösten. Samtidigt fortsätter utvecklingen och användningen av drönare vilket kommer ställa krav på flexibilitet i både regler och tillämpning. I det närmaste handlar det om att skapa ett system som gör att drönare kan samsas med flygtrafiken i det lägre luftrummet, på höjder upp till 150 meter. I ett sådant läge skulle en digital lösning med bokning av område och tidpunkter kunna vara en lämplig lösning.

– Vi vill se en säker och ordnad utveckling för drönare. Det som funkar idag inom luftfarten ska funka även i framtiden, samtidigt som vi måste se till att få enkla och klara spelregler. För det krävs ett aktivt samarbete mellan det "etablerade flyget", drönarbranschen och berörda luftfartsmyndigheter, avslutar Magnus Molitor.

 

Till toppen