Miljöforskning och utveckling i flygbranschen
Transportstyrelsen har inget eget forskningsanslag men
följer den miljöforskning och utveckling som sker
inom luftfartssektorn. Aktuell forskning handlar bland annat om nya
flygbränslen, tystare flygplan och förkortade
flygvägar. Det kan i många fall ta lång tid att
implementera ny teknik, utvecklingen ska bland annat resultera i
teknik som kan accepteras som internationell standard. Dessutom har
flygplan en livslängd på omkring 30 år, vilket
gör att det tar tid att fasa ut gamla flygplan.
Flygbränslen måste även certifieras, vilket i sin
tur kan ta lång tid.
I anslutning till varje artikel nedan finns en länk till det
företag eller den myndighet som ansvarar för forskningen
eller den nya tekniken. Artiklarna är några exempel
på forskningsområden inom luftfartssektorn och har inte
ambitionen att täcka in all pågående
forskning.
Vätgas som flygbränsle
Vid förbränning av flygfotogen, som är det
flygbränsle som används idag, sker utsläpp av
miljöskadliga ämnen. Ett av dessa är koldioxid,
vilket bidrar till växthuseffekten. Ett alternativ till dagens
flygbränsle skulle kunna vara vätgas, som vid
användning endast avger vattenånga och små
mängder kväveoxider. Vätgas är dock
utrymmeskrävande och flygplanen skulle behöva se
annorlunda ut än de gör idag för att rymma
bränslet. Även på flygplatserna skulle
förändringar behöva genomföras för
hantering av vätgas. Forskning om vätgas som
flygbränsle sker bland annat vid FOI, Totalförsvarets
Forskningsinstitut.
Läs mer på FOIs webbplats.
Bio Jet A1 – biobränsle för flygplan
Bio Jet A1 kallas flygfotogen som är tillverkad helt
från biomassa. Detta syntetiska bränsle finns ännu
inte kommersiellt tillgängligt. Två forskningsprojekt
har genomförts, där den första delen visade att det
är principiellt möjligt att producera flygfotogen som
inte orsakar utsläpp av koldioxid med fossilt ursprung.
Utsläppen av cancerogena ämnen och andra gifter minskar
också betydligt. Den andra delen av forskningsprojektet har
tittat på miljöegenskaper och användbarhet hos det
syntetiska bränslet. Man har bland annat funnit att det
syntetiska bränslet innehåller mycket lägre halter
av PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och aromater än
konventionellt bränsle. Det syntetiska bränslet gav
lägre CO-emissioner men högre NOx-emissioner. För
att bränslet ska tillåtas att användas som
flygbränsle måste det godkännas, och en
specifikation finns framtagen för att visa hur bränslet
ska utformas för att klara internationella
jetbränslestandarder.
För mer information, kontakta EcoPar AB.
Tystare flygplan – Silent Aircraft Initiative
The Cambridge-MIT Institute driver sedan november 2003 ett
projekt att ta fram tystare flygplan, Silent Aircraft Initiative
(SAI). Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Cambridge
University i Storbritannien och Massachusetts Institute of
Technology i USA. Ett förslag för att få tystare
flygplan är att placera motorerna inuti flygplanet
istället för att hänga dem under vingen, detta
för att skydda människorna på marken från
buller. Även turbulensen kring själva flygplanskroppen
vid landning orsakar mycket buller i dagsläget.
Läs mer på Cambridge-MIT Institutes webbplats.
AERONET
Att minimera effekterna från flygtrafikens utsläpp i
atmosfären är en viktig och utmanande uppgift. AERONET
är en plattform där intressenter inom luftfartssektorn
kan mötas och utbyta erfarenheter och information från
olika EU-projekt och nationella program.
Avsikten med AERONET är bland annat att öka
medvetandegraden och identifiera kunskapsluckor inom området.
Genom AERONET ska den senaste kunskapen förmedlas till
parterna inom flyg- och motorteknik, flygtrafiktjänst,
flygtransportsektorn, flygplatser och emissionsinventering och
även koordineras med atmosfärsvetenskapen och regleringar
på den politiska arenan. Störst potential för
emissionskontroll ligger inom tekniska framsteg för flygplan
och motorer men även förbättringar inom
flygtrafikledning kan bidra.
Läs mer på AERONETs
webbplats.
ACARE
ACARE står för Advisory Council for Aeronautics
Research in Europe och är en organisation bestående av
företrädare för de europeiska medlemsstaterna,
kommissionen, företrädare för flygbranschen och
olika forskningsinstitut och universitet i Europa. ACARE fokuserar
på att etablera och driva en strategisk agenda för
forskning (SRA, Strategic Research Agenda). Tanken är att
denna agenda ska påverka europeiska flygintressenter vad
gäller upprättande av forskningsprogram, i synnerhet
nationella program och EU-program.
Läs mer på ACAREs
webbplats.
EU:s sjunde ramprogram
EU:s sjunde ramprogram är ett program för utveckling
inom forskning och teknik. Det är EU:s huvudinstrument
för att bistå forskning i Europa och det gäller
från 2007 till 2013. Det sjunde ramprogrammet har ersatt det
sjätte ramprogrammet som nu är avslutat. Projekt som
är finansierade ur sjätte ramprogrammet kommer dock att
arbeta under lång tid framåt.
Det sjunde ramprogrammet stöder forskning i utvalda
prioriterade områden och syftet är att göra EU till
eller bibehålla EU som världsledare i dessa
områden. Programmet är öppet för många
olika typer av organisationer: universitet och högskola, stora
och små företag, forskningsinstitut, kommuner och
landsting, myndigheter och nationella forskningsfinansiärer,
enskilda forskare med flera. VINNOVA är kontaktpunkt i Sverige
för ramprogrammen.
Läs mer på webbplatsen
för Europaprogrammen.