Leasing av luftfartyg – wet and dry lease

Behov av reglering

Det finns ett behov av att reglera in- och uthyrning av luftfartyg. Behovet har gjort sig gällande främst i fråga om hyresarrangemang mellan två flygföretag som bedriver tillståndskrävande luftfart i form av kommersiella lufttransporter. Särskilt gäller det in- och uthyrning av luftfartyg med besättning (så kallad wet lease).

Regler om leasing i flera förordningar inom EG-lagstiftningen 

Inom EG-lagstiftningen finns regler om leasing i flera förordningar. I förordning (EG) 1008/2008 och i bilaga 3 till förordning (EEC) 3922/91 (EU-OPS) finns vissa bestämmelser som reglerar leasing.

Av artikel 13  i förordningen (EG) 1008/2008  framgår att all leasing kräver tillstånd av berörda tillståndsmyndigheter. Artikel 13  föreskriver också att vid wet-lease av luftfartyg registrerat i ett tredjeland ska ha en inhyraren visa att likvärdig säkerhetsstandard med vad som gäller i gemenskapslagstiftningen (EU-OPS 1.165) eller i nationell lagstiftning (JAR-OPS 3.165) uppfylls.

Enligt artikel 6 ska varje innehavare av en operativ licens (OL) ha ett giltigt drifttillstånd (AOC) för att utöva de trafikrättigheter som täcker den verksamhet som den operativa licensen omfattar.

Enligt artikel 4 gäller som villkor för beviljande av en operativ licens att lufttrafikföretaget förfogar över ett eller flera luftfartyg, antingen som ägare eller genom avtal om leasing utan besättning (dry lease).

Som en följd av utvecklingen på leasingområdet har ICAO, den internationella civila luftfartsorganisationen, tagit fram riktlinjer och principer som stöd för medlemsstaterna. Genom införandet av artikel 83 bis i Chicagokonventionen ges en möjlighet att avtala om att överföra tillsynsansvaret för dry leasade luftfartyg från registreringslandets myndighet till operatörslandets myndighet. Ett avtal om överförande av tillsynsansvar mellan två ICAO-stater ska godtas av övriga ICAO-stater.

ECAC:s rekommendation om leasing, ECAC/21-1, ställer bland annat krav på tillstånd för all leasingverksamhet och på att konsumenten informeras om vilket flygbolag som utför själva flygningen vid ett wet lease arrangemang.

Sverige har i samarbete med Danmark och Norge utarbetat en gemensam policy för wet lease.

Det finns även nationella regler

Som komplement till det ovanstående finns nationella regler grundade bland annat på det skandinaviska luftfartssamarbetet. Det nationella behovet att reglera in- och uthyrning av luftfartyg har motiverats av både flygsäkerhetsskäl och luftfartspolitiska skäl. Detta gäller framför allt vid wet lease.

I 7 kap 7 § luftfartslagen regleras in- och uthyrning av luftfartyg. Om det behövs med hänsyn till flygsäkerheten eller annars till luftfarten inom riket, får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriva att det krävs tillstånd för upplåtelse av luftfartyg till brukare.

91 § Luftfartsförordningen reglerar uthyrningsverksamhet, både dry lease out och wet lease out.

Välj i menyn till höger för att läsa om begrepp och uttryck som används vid leasing av luftfartyg. Du kan även välja i högermenyn för att läsa mer om dry lease och wet lease.

Skriv ut