För att järnvägen ska fungera som ett effektivt
transportmedel krävs att såväl den internationella
som de nationella marknaderna öppnas för olika
aktörer.
Bakgrund
Under senare delen av 1900-talet kom järnvägens andel
av transportmarknaden att minska kraftigt såväl i
Sverige som i många andra europeiska länder. Så
småningom har insikten om behovet av en effektiv
järnväg vuxit fram, vilket har lett till ett antal
åtgärder i syfte att effektivisera järnvägen
som transportmedel. Sveriges modell för att skapa en effektiv
järnväg genom att skilja transportverksamheten från
infrastrukturförvaltningen har kommit att stå modell
för EU. Avsikten är att ge förutsättningar
för en konkurrens på lika villkor för
järnvägsföretag och andra aktörer inom sektorn
och på så sätt åstadkomma högre
effektivitet.
Utgångspunkter
Tillträdet till den gemensamma marknaden är en central
fråga inom EU. En gemensam transportmarknad
förutsätter att såväl tekniska som
administrativa hinder dels för järnvägsföretag
att verka i andra länder, dels för trafik mellan flera
länder avvecklas. Järnvägen har historiskt
präglats av protektionism och detta mönster måste
brytas för att den gemensamma marknaden ska bli verklighet
även inom järnvägsområdet. Likaså
är det viktigt att de nationella järnvägsnäten
öppnas för såväl inhemska som utländska
företag.
För att åstadkomma ett konkurrensneutralt
tillträde till järnvägsnätet måste ett
antal förutsättningar vara uppfyllda. Det är
därför viktigt att tillse att tilldelningen av kapacitet
på spåren och till olika järnvägsanknutna
tjänster görs på ett icke-diskriminerande
sätt. De som avser att bedriva trafik ska i förväg
ges möjlighet att veta vilken infrastruktur som finns
tillgänglig och under vilka villkor den upplåts. De
organ som tilldelar kapacitet får därför inte ha
bindningar till järnvägsföretag. Motsvarande
gäller beträffande uttag av avgifter för att nyttja
banan och för andra tjänster.
Sverige har varit något av pionjär i de olika steg
som har tagits för att öppna järnvägsmarknaden,
senast genom riksdagsbeslutet i juni 2009 att släppa
konkurrensen helt fri även inom persontrafiken från
oktober 2010. Godstrafiken är öppen sedan tidigare i hela
EU. EU:s medlemsstater måste även senast i januari 2010
öppna marknaden för internationell persontrafik inklusive
rätten att ta upp och lämna av passagerare utan att de
behöver passera nationsgräns. Det främsta syftet med
trafiken måste dock vara att befordra passagerare mellan
olika länder. Ytterligare begränsningar består i
att medlemsstaterna dessutom får skydda
samhällsköpt trafik mot konkurrens från
internationell kommersiellt bedriven trafik.
Arbetssätt
I många länder finns fortfarande stora
begränsningar när det gäller tillträdet till
järnvägsmarknaden till följd av att EG-regleringen
ännu inte är genomförd som avsett. Det tar sig
uttryck t.ex. i att järnvägsföretag har en stark
anknytning till infrastrukturförvaltare eller annat organ som
tilldelar kapacitet, tillsynsmyndigheter som inte är
fristående från olika aktörer som myndigheten har
att utöva tillsyn över, för höga och/eller
diskriminerande avgifter etc.
Det är angeläget att Sverige aktivt arbetar för
att järnvägsmarknaden i alla EU:s medlemsstater, liksom i
Norge och Schweiz som också deltar i detta samarbete, snarast
öppnas på samma sätt som gjorts i Sverige. På
så sätt ges svenska företag möjlighet att
verka även i andra länder. Det gäller inte bara
rätten att driva trafik utan även möjligheter att
t.ex. verka inom underhållsbranschen. Sverige måste
agera för att lagstiftning som medger
konkurrensbegränsning inte tillåts. Likaså
måste motarbetas att vissa länder sätter så
höga avgifter att det blir ekonomiskt omöjligt att
bedriva järnvägstrafik. Det kan också vara
ändamålsenligt att lyfta fram goda exempel på hur
en öppen marknad har medfört fördelar för t.ex.
resenärer, godstransportkunder och
järnvägsföretag samt för samhället i
stort.
Länkar
Rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli
1991 om utvecklingen av gemenskapens järnvägar
(konsoliderad version)
Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av
infrastrukturkapacitet och uttag av avgifter för nyttjande av
järnvägsinfrastruktur (konsoliderad version)