Frågor och svar

Under remisstiden av föreskrifter för behörighetsprövning av lokförare, bjöd Transportstyrelsen in till informationsmöte den 10 maj i Borlänge. I samband med mötet fick Transportstyrelsen många frågor. Dessa frågor med tillhörande svar har sammanställts nedan.

Berörs verksamhet som bedrivs på industriområde där vagnar växlas och då man ibland växlar ut på annans sidospår, men aldrig i huvudspår?
Svar: Nej, enligt Lagen om behörighet för lokförare 1 kap. 2 § 3 och 5 berörs inte växling på järnvägsnät som inte förvaltas av staten och som används enbart av infrastrukturförvaltaren för transporter av eget gods samt spårområde för underhållsverkstäder, uppställningsspår eller lokstallar.

Hur kommer gången för utbildningarna att se ut? Ska man vänta tills det finns ett utfärdat förarbevis innan man utbildar för kompletterande intyg?
Svar: Utbildning kan integreras för förarbevis och kompletterande intyg om en korsreferenslista (eller liknande) upprättas som redogör för vad som hör till förarbevis respektive kompletterande intyg. Ordningen på utbildningarna spelar då ingen roll bara utbildaren håller isär dessa vid utfärdande av utbildningsbevis.

Hur hanteras/framgår linjekännedom på det kompletterande intyget?
Svar: På det kompletterande intyget ska järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ange antingen vilket trafikeringssystem eller vilken sträcka som föraren har kompetens att köra på. Ansvaret ligger på järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren att ha fastställt förfaranden för hur linjekännedom uppnås och upprätthålls.

Hur ser tolkningen ut mellan grannländerna, angående kategorierna A och B på det kompletterande intyget? Finns underkategorier att ta hänsyn till om man är förare vid gränsöverskridande trafik?
Svar: För svenska förare i gränsöverskridande trafik ska det kompletterande intyget även innehålla uppgifter som krävs enligt det andra landets bestämmelser. Den 12 § i det remitterade förslaget till Transportstyrelsens föreskrifter om förarbevis och kompletterande intyg har tagits bort eftersom kommissionens förordning (EU) nr 36/2010 redan reglerar den gemenskapsmodell som ska användas för det kompletterande intyget. Enligt avsnitt 1.3 i bilaga II till direktivet ska de kategorier eller typer av framförande för vilka föraren är behörig anges i kategori A eller B. Av förordningen framgår även att järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare kan använda sig av underkategorier (typer) om de har behov av detta (A1-A5, B1-B2).

Förändras datum för giltighetstiden när föraren ansöker om uppdaterat, ändrat, nytt förarbevis? Vid nytt (ex dubblett) förändras inte giltighetstiden, men hur ser det ut i de övriga situationerna?
Svar: Giltighetstiden för förarbeviset ändras inte om beviset ändras eller vid ansökan om dubblett. Detsamma gäller giltighetstiden för tillståndshavare (utbildningsanordnare, examinatorer, läkare och psykologer). Vid förnyat förarbevis/tillstånd blir giltighetstiden den som Transportstyrelsen beslutar i det särskilda fallet. För tillståndshavare finns inte möjlighet till utfärdande av dubblett.

Ska utbildning i rullande materiel genomföras med prov för varje typutbildning på fordon?
Svar: Ja, för en ny fordonstyp eller ett nytt trafikeringssystem ska utbildning avslutas med prov och utbildningsanordnare och examinator ska ha tillstånd från Transportstyrelsen. Om det gäller kontroll vart 3:e år (fortbildning, uppföljning) av förarens kunskaper om rullande materiel eller infrastruktur behövs inte en utbildningsanordnare eller examinator med tillstånd och prov är inte nödvändigt.

Vad menas med allmän medicinsk undersökning?
Svar: Det finns idag ingen definition som beskriver detta, men bilaga II i direktiv 2007/59/EG kräver allmän hälsokontroll.

Varför finns krav på längd och vikt?
Svar: Läng och vikt kan ha betydelse för den arbetsuppgift man ska utföra. Personalens kroppsmått ska vara sådana att de medger säker användning av den rullande materielen.

Varför finns inte flera nivåer på urvalstester?
Svar: Den yrkespsykologiska undersökningen syftar till att pröva lämplighet att utbildas till förare, oavsett om det gäller förare av tåg eller förare vid växling. Myndigheten menar att det tidigare ställts olika krav för dessa kategorier av förare. Med detta som grund och kravet i direktivet, om att alla förare ska urvalstestas, har myndigheten tvingas att hitta en minsta gemensamma nämnare. Detta leder till en annan nivå för förare av tåg i jämförelse med den praxis som tidigare använts. För nya förare vid växling innebär det krav på yrkespsykologisk undersökning. För befintliga förare vid växling innebär det att dessa förare kan omvandla sin befintliga behörighet till ett förarbevis utan att genomgå en yrkespsykologisk undersökning. Utifrån denna kravnivå kan myndigheten utfärda ett förarbevis som visar på en grundläggande lämplighet och kompetens som förare. Detta visar dock inte om man är lämplig att utbildas till förare av tåg, vilket fortfarande är ett ansvar för järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare att tillse.

Vem ansvarar för giltigheten av förarbeviset. Kan Transportstyrelsen meddela järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare vid ändring, återkallelse eller liknande?
Svar: Nej, eftersom Transportstyrelsen inte har någon information om hos vilket järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare föraren är anställd.

Vilket ansvar har föraren att meddela järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare om förändring av förarbeviset?
Svar: Föraren är endast skyldig att meddela förändring av hälsotillståndet. Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ansvarar för att anställda eller anlitade förare har giltiga förarbevis.

BV-FS 2000:3 innehåller krav på godkända utbildningsplaner. När kommer Transportstyrelsen att se över denna föreskrift?
Svar: Föreskrifterna om utbildning ska revideras, men Transportstyrelsen kan idag inte säga när reviderade föreskrifter finns på plats.

Var ska man som sökande av förarbevis vända sig för digitalt foto och digital namnteckning?
Svar: På Transportstyrelsens hemsida finns information (Behörigheter/Förare) och en länk till Körkortsportalen.

Det finns ett stort antal förare som anställdes, utbildades och jobbade inom det gamla statliga SJ. Det kan betyda att intyg saknas. Menas "intyga" att vi som järnvägsföretag går i god för att den personen är förare hos oss?
Svar: För förare som vill omvandla sin befintliga behörighet ska järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare intyga och därmed "gå i god för att" föraren är anställd/arbetar som förare hos företaget, samt ange datum för senaste godkända hälsoundersökning.

Vilka krav ska uppfyllas för att bli godkänd utbildningsanordnare?
Svar: För att få tillstånd att bedriva utbildning ska den sökande enligt lagen om behörighet för lokförare och Transportstyrelsens föreskrifter:

ha personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheter i övrigt som är sådana att sökanden bedöms ha förutsättningar att bedriva god utbildning,ha tillräckliga yrkeskvalifikationer och vara opartisk,ange innehåll och omfattning av de utbildningar som ansökan avser,som ska utföra praktiska moment i utbildningen vid tiden för ansökan ha minst tre års yrkeserfarenhet som förare.en utbildningsanordnare som utför praktiska moment i samband med framförande av järnvägsfordon i utbildningarna ha giltigt förarbevis och giltigt kompletterande intyg avseende relevant område.ha system för att säkerställa kvaliteten i utbildningenen utbildningsanordnare ansvarar för att anställda eller på annat sätt anlitade lärare uppfyller kraven i 3 § 1 och 3 stycket samt 4 § i Transportstyrelsens föreskrifter om förarutbildning m.m..

Behövs tillstånd som examinator för en förvaltningsmyndighet, ex Trafikverket?
Svar: Enligt 3 kap 3 § första stycket lagen om behörighet för lokförare, behöver inte en förvaltningsmyndighet (ex Trafikverket) som ansvarar för provverksamhet något tillstånd från Transportstyrelsen för examinatorer. För att vara utbildningsanordnare måste dock även en förvaltningsmyndighet ansöka om tillstånd.

För att uppfylla det grundläggande utbildningskravet för förarbevis ställs krav på gymnasiekompetens i vissa ämnen. Vilken utbildningsnivå avses, eftersom ämnena klassificeras efter svårighetsgrad? Ska kraven harmoniseras med vad som idag kallas för grundläggande behörighet för högre studier?
Svar: Utbildningskravet i Transportstyrelsens föreskrifter om förarbevis och kompletterande intyg har utformats i samråd med Skolverket (se nedan). För att uppfylla det grundläggande kravet på utbildning för förarbevis som anges i 2 kap. 2 § första stycket 2 i lagen (2011:725) om behörighet för lokförare krävs att den sökande har slutfört kurser vid ett nationellt program i gymnasieskolan med lägst betyget E i ämnena:
1. svenska 1 eller svenska som andraspråk 1,
2. matematik 1a, 1b eller 1c, och
3. engelska 5.

Innehåller förarbeviset samma information och krav för alla, oberoende av vilken kategori man tillhör (exempelvis en förare av småfordon jämfört med en förare av tåg). Med andra ord, är den utbildningsnivån gemensam för alla?
Svar: Ja, utbildningen för förarbeviset är samma, oberoende av vilken kategori av förare man tillhör.

Kan utbildningsanordnaren vara examinator för sina egna elever?
Svar: Nej, men examinatorn får tillhöra det järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare som utfärdar det kompletterande intyget efter utbildningen.

Vi anställer en förare med förarbevis. Är järnvägsföretaget då skyldigt att utfärda ett kompletterande intyg, även om verksamheten som bedrivs inte omfattas av lagen om behörighet för lokförare?
Svar: Nej, om verksamheten vid just detta företag är sådan att föraren berörs av något av undantagen behöver järnvägsföretaget eller infrastrukturförvaltaren inte utfärda något kompletterande intyg. Om en förare själv har valt att omvandla sin behörighet till ett förarbevis och anställs hos ett järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare, vars verksamhet omfattas av lagen om behörighet för lokförare, ska företaget utfärda kompletterande intyg för föraren.

När är järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare skyldiga att upprätta register över kompletterande intyg?
?Svar: Från och med den 29 oktober 2011 ska de järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare som bedriver verksamhet som omfattas av lagen (2011:725) upprätta register för de kompletterande intygen. Det innebär att verksamhetsutövare ska ha rutiner och förfaranden för att utfärda kompletterande intyg och för att upprätta register för dessa, även om verksamhetsutövaren inte för tillfället har förare med förarbevis.

Vem är behörig att examinera förare på fordon/JTF/infrastruktur på de enskilda företagen för uppgifter till det kompletterande intyget?
Svar: Den examinator som har ett tillstånd utfärdat av Transportstyrelsen. Vad som krävs för ett tillstånd framgår av lagen om behörighet för lokförare och i 5 kap i Transportstyrelsens föreskrifter (2011:60) om förarutbildning mm.

Har Transportstyrelsen några synpunkter på fordonsutbildningens längd/kvalité o.s.v. för att den skall kunna föras in i det kompletterande intyget? Finns det någon lägsta nivå?
Svar: Utbildningsanordnarens system ska säkerställa kvaliteten i utbildningarna, vilket innebär att tider, innehåll mm är på relevant nivå.

Kan en arbetsgivare använda sig av de uppgifter om fordons/infrastrukturkompetens som tidigare arbetsgivare angett i det kompletterande intyget eller måste detta verifieras på något sätt (kunskapskontroll)?
Svar: Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare är skyldiga att lämna en kopia av det kompletterande intygets innehåll till den förare som så önskar. Uppgifterna i den bestyrkta kopian av intyget kan användas som underlag vid utfärdande av nytt kompletterande intyg. Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren har dock alltid ett ansvar att förare har den kompetens som krävs för arbetsuppgifterna.

Hur länge anses en viss kompetens vara giltig internationellt/fordon/infrastruktur om inte föraren tjänstgjort i det aktuella landet/fordonet/infrastrukturen?
Svar: Ett kompletterande intyg är giltigt tills vidare eller till det datum som den som utfärdat intyget bestämmer. Intyget upphör att gälla när föraren slutar sin anställning eller sitt uppdrag hos den som utfärdat intyget. För att upprätthålla kompetensen krävs att järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare minst vart tredje år kontrollerar förarens kunskaper. Enligt 2 kap 10 § lagen om behörighet för lokförare får järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare återkalla det kompletterande intyget om t.ex. föraren inte med godkänt resultat genomgått kontroll av sina kunskaper. Återkallelsen får begränsas till viss tid.

Dela:
Skriv ut