Välkommen till certifikatsguiden

Förpackat farligt gods är sådana ämnen och föremål som vid transport kan orsaka skador på människor, djur, miljö eller egendom om de inte hanteras på rätt sätt. Vid transport av gods till sjöss skiljer man mellan förpackat gods och gods som transporteras i bulk. Förpackat gods transporteras inneslutet i behållare, t.ex. fat, dunkar, lådor, fordon, containrar.

Förpackat farligt gods transporteras på de flesta fartygstyper.

Ett fartyg som ska transportera förpackat farligt gods måste ha ett ”Document of Compliance with the special requirements for ships carrying dangerous goods” som visar att fartyget uppfyller gällande krav för att få transportera förpackat farligt gods. Som alternativ till detta certifikat finns Östersjöavtalet. De fartyg som transporterar gods enligt Östersjöavtalet innehar ett ”Letter of compliance with the special requirements for ships carrying dangerous goods in accordance with the Memorandum of Understanding for the transport of dangerous goods in roro ships in the Baltic” (detta certifikat finns inte med i certifikatsguiden).

IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods Code) är IMO:s internationella kod för sjötransport av farligt gods. Koden är satt i kraft i svensk lagstiftning genom Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2007:20) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden).

Gaser transporteras som kondenserade, under tryck eller kylda eller i en kombination av dessa. Gaser och flytande ämnen med låg kokpunkt transporteras i gastankfartyg i enlighet med bestämmelser i IGC-koden. Lista över sådana ämnen, som får transporteras i bulk, och deras minimitransportkrav finns i kapitel 19 i IGC-koden. Ett fartyg som ska transportera gaser måste ha ett ”International Certificate of Fitness for the carriage of Liquified gases in bulk” som är ett bevis på att fartyget uppfyller gällande krav. IGC koden (Code for the Construction and Equipment of Ships Carrying Liquefied Gases in Bulk) är IMO:s internationell kod för konstruktion och utrustning av fartyg
för transport av flytande gaser i bulk. Koden är satti kraft i svensk lagstiftning genom Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:36) om transport till sjöss av kondenserade gaser i bulk (IGC-koden).

Skadliga flytande ämnen indelas i fyra kategorier enligt följande:

Kategori X: Skadliga flytande ämnen som, om de släpps ut i havet vid tankrengöring eller barlastlänsning, skulle utgöra en allvarlig risk för marina tillgångar eller människors hälsa och som därför berättigar till förbud mot utsläpp i den
marina miljön.

Kategori Y: Skadliga flytande ämnen som, om de släpps ut i havet vid tankrengöring eller barlastlänsning, utgör en risk för marina tillgångar eller människors hälsa, eller som kan medföra skada på skönhets- och rekreationsvärden eller annat
behörigt utnyttjande av havet och som därför berättigar till en begränsning av utsläppt mängd.

Kategori Z: Skadliga flytande ämnen som, om de släpps ut i havet vid tankrengöring eller barlastlänsning, utgör en mindre risk för marina tillgångar eller människors hälsa och därför berättigar till mindre stränga begränsningar av utsläppt mängd

OS - Other Substances: ämnen som återfinns i kolumnen för föroreningskategorier i kapitel 18 i IBC-koden och som vid en bedömning har befunnits falla utanför kategori X, Y eller Z .

Om ett flytande ämne inte är klassificerat kan Sjöfartsverket provisoriskt klassificera ämnet som skadligt flytande ämne (i enlighet med IMO:s riktlinjer i dokument MEPC.1/Circ.512).

IBC-koden (International code for the construction and equipment of ships carrying dangerous chemcials in bulk ) är en internationell standard för säker transport i bulk av skadliga ämnen eller av skadliga flytande ämnen som återfinns i
kapitel 17 av IBC-koden. Koden innehåller detaljerade normer för konstruktion, utformning och utrustning av kemikalietankfartyg. Kapitel 17 i IBC-koden innehåller en lista över skadliga flytande ämnen och minimumtransportkrav för dessa. Transportkraven grundar sig på GESAMP:s riskprofiler och bestämmelser i Annex II i MARPOL 73/78-konventionen.

NLS-tankfartyg transporterar flytande ämnen som finns i kap.18 i IBC-koden.

Skadliga flytande ämnen indelas i fyra kategorier enligt följande:

Kategori X: Skadliga flytande ämnen som, om de släpps ut i havet vid tankrengöring eller barlastlänsning, skulle utgöra en allvarlig risk för marina tillgångar eller människors hälsa och som därför berättigar till förbud mot utsläpp i den
marina miljön.

Kategori Y: Skadliga flytande ämnen som, om de släpps ut i havet vid tankrengöring eller barlastlänsning, utgör en risk för marina tillgångar eller människors hälsa, eller som kan medföra skada på skönhets- och rekreationsvärden eller annat
behörigt utnyttjande av havet och som därför berättigar till en begränsning av utsläppt mängd.

Kategori Z: Skadliga flytande ämnen som, om de släpps ut i havet vid tankrengöring eller barlastlänsning, utgör en mindre risk för marina tillgångar eller människors hälsa och därför berättigar till mindre stränga begränsningar av utsläppt mängd

OS - Other Substances: ämnen som återfinns i kolumnen för föroreningskategorier i kapitel 18 i IBC-koden och som vid en bedömning har befunnits falla utanför kategori X, Y eller Z .

Om ett flytande ämne inte är klassificerat kan Sjöfartsverket provisoriskt klassificera ämnet som skadligt flytande ämne (i enlighet med IMO:s riktlinjer i dokument MEPC.1/Circ.512).

IBC-koden (International code for the construction and equipment of ships carrying dangerous chemcials in bulk ) är en internationell standard för säker transport i bulk av skadliga ämnen eller av skadliga flytande ämnen som återfinns i
kapitel 17 av IBC-koden. Koden innehåller detaljerade normer för konstruktion, utformning och utrustning av kemikalietankfartyg. Kapitel 17 i IBC-koden innehåller en lista över skadliga flytande ämnen och minimumtransportkrav för dessa. Transportkraven grundar sig på GESAMP:s riskprofiler och bestämmelser i Annex II i MARPOL 73/78-konventionen.

NLS-tankfartyg transporterar flytande ämnen som finns i kap.18 i IBC-koden.

Radioaktiv last är sådana ämnen som är radioaktiva som t.ex. bestrålat kärnbränsle, plutonium och högaktivt radioaktivt avfall. Radioaktiv last fraktas i särskilda förpackningar avsedda för radioaktivitet.

Ett fartyg som transporterar radioaktiv last ska uppfylla kraven i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:18) som säker fartygstransport av bestrålat kärnbränsle, plutonium och högaktivt radioaktivt avfall i förpackad form (INF-koden)
och inneha ett internationellt certifikat för fartyg vilka transporterar INF gods International Certificate of Fitness for the carriage of INF cargo).

Spannmål består av vete, majs, råg, korn, ris, korn/frö från baljväxter, för och processade former därav. Spannmål kan fraktas emballerat i exempelvis säckar eller löst som form av bulklast ombord på torrlastfartyg eller bulkfartyg.

Ett fartyg som transporterar spannmål som bulklast ska uppfylla kraven i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2006:1) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord, bilaga 4, regel 8 och inneha ett spannmålsintyg ”Document of authorization for the carriage of grain” som, efter tillsyn, visar att fartyget har godkända stabilitetsegenskaper för att frakta spannmål.

Med ”annan last” avses, i certifikatsguiden sådan last som inte nämns ovan.

Information saknas.